Tack! Den kom i somras, men blev nedpackad med en gång då den inte kom som jag hade beställt den. Efter många rundor fram och tillbaka (bokstavligt talat. Papirmølla i Polen är visst något helt eget) mellan Lampizator och Endpoint har den nu kommit till mig igen.
Kopplade in den igår, men fick först tid till test idag. Min Grand Cru har jag inte spelat med sedan tidig sommar och The Frog har bara några få timmar på sig i Oden-armen. Sist Grand Cru’n var i drift låt den som den skulle. Så idag, i Lampin, satte jag mig ned för en test. Höll på att få ett nervöst sammanbrott. Det lät så styggjævlig att jag trodde någon tappat en bok eller något annat tungt på hela armen/pickupen under sommaren.
Fram med hodelykt och läsglasögonen. (Ja, jag har passerat 40 för längesedan) Allt såg bra ut, chekade nåltryck, VTA, azimuth, anti skate, kablar till trafo och allt annat jag kom på. Lika skitdåligt.
Testade så frosken i samma SUT. (Den har ju två ingångar) Detta låt som det skulle. Bra, då är det ju inte Lampizatorn tänkte jag.
Tillbaka till Grand Cru. Lika illa, såklart. Tog en lång paus, slokörad och deprimerad. Så kom jag tillbaka en timme senare och tänkte. Tog fram min litt kraftigare pickupborste, fuktade den litt och gav nålen flera rundor med rens. Kunde se med blotta ögat hur diamanten blev mindre och mindre för varje drag. Nu vet jag att VdH’s diamant är så knøttliten att den vanligvis bara är synlig med lupp, så jag anade progress, men aldrig i världen skulle jag kunnat tro att det gjorde hela skillnaden. Nu spelar den som den skall.
En helt absurd upplevelse. Aldrig varit med om något i närheten. Ja, en kan höra uppflisning, pops och ticks och dålig spårning med skiten nål, men detta var alltså så extremt att jag var rädd någon kommit bort pickupen i löpet av sommaren. Nej, nu spelar den som den skall (om än inte perfekt, då jag ficklat med absolut allt av justeringar och må finna tillbaka..
)
Så då har jag lärt mig det. Pust med magen och håll VdH ren!