Äntligen hemma kan man säga efter många års byte av elektronik och högtalare och aldrig blivit riktigt nöjd. Har provat allt från billig till relativt dyr elektronik men aldrig hittat något som passat mitt ljudideal riktigt.
De enda högtalare jag varit hyfsat nöjd med har varit Magnepan men då på bekostnad av basen och man kan inte spela högt på dom, annars helt underbara högtalare.
Men så var jag och min sambo på mässa och lyssnade på ett par Wavelit Direkt med en prislapp på 146000SEK som var bland det snyggaste och bästa vi lyssnat på, så vi bestämde oss för att köpa ett par.
Men samtidigt så började jag läsa om olika hembyggen och olika företags byggsatser och snubblade på Tangen's Inconcert Miles som ju hade samma diskant som Wavelit Direkt.
Det var då jag insåg att det måste gå att bygga ett par egna högtalare och så blev det.
Funderade på ett tag på att klona Wavelit men istället blev det ett eget bygge baserat på Inconcert Miles med annorlunda lådor och elementplacering och ett 10" mellanregister i tillägg, allt elektroniskt delat med en MiniDSP 4x10HD.
Kör all musik från en MacMini via en ifi iLink usbconverter till MiniDSP som även agerar försteg. Slutsteg till diskant har jag Vincent's rörhybrider SP-T100, till mellanregister ett par av kanalerna på ett Vincent SAV-P200 och basarna drivs av ett par Vincent SP-991+.
Bänken som prylarna står i är ett hemmabygge gjort på IKEA lack hyllor, gängstång och lite plattjärn.
Har även en Parasound C2 som bara används vid filmtittande.
Signalkablar och högtalarkablar är DIY, strömkablar en blandning av Supra och Van den Hul.
Äntligen hemma som jag skrev tidigare betyder att jag fått en anläggning som visuellt tilltalar mej och att jag kan lyssna på all sorts musik vilket har varit svårt på de olika köpehögtalare jag haft genom åren, nu kan jag spela allt från skitig metal till finaste jazz.
Viktigt för mej som lyssnar på all sorts musik men har progmetal närmast hjärtat.
Skönt med en högtalare som inte viker sej hur hårt man än kör, en känslighet på drygt 100dB gör att ljudet verkligen släpper direkt. Förut har jag laborerat med olika subbar men inte tyckt om det jag hört, nu finns inget behov av sub (skönt).
Diskanterna är verkligen en pärla, högupplösta och aldrig vassa, bland dom bästa jag hört.
Mellanregistret känns bra, kanske skulle kunna bli bättre vad vet jag, dom får sitta så länge iallafall.
Vincents slutsteg har alltid tilltalat mej, mycket för pengarna och en snygg design.
Rörhybriderna passar perfekt till diskantregistret med sitt varma och detaljerade ljud.
SP-991 till basarna kanske verkar overkill med den höga känsligheten på elementen men det är skönt att veta att det räcker.
De enda högtalare jag varit hyfsat nöjd med har varit Magnepan men då på bekostnad av basen och man kan inte spela högt på dom, annars helt underbara högtalare.
Men så var jag och min sambo på mässa och lyssnade på ett par Wavelit Direkt med en prislapp på 146000SEK som var bland det snyggaste och bästa vi lyssnat på, så vi bestämde oss för att köpa ett par.
Men samtidigt så började jag läsa om olika hembyggen och olika företags byggsatser och snubblade på Tangen's Inconcert Miles som ju hade samma diskant som Wavelit Direkt.
Det var då jag insåg att det måste gå att bygga ett par egna högtalare och så blev det.
Funderade på ett tag på att klona Wavelit men istället blev det ett eget bygge baserat på Inconcert Miles med annorlunda lådor och elementplacering och ett 10" mellanregister i tillägg, allt elektroniskt delat med en MiniDSP 4x10HD.
Kör all musik från en MacMini via en ifi iLink usbconverter till MiniDSP som även agerar försteg. Slutsteg till diskant har jag Vincent's rörhybrider SP-T100, till mellanregister ett par av kanalerna på ett Vincent SAV-P200 och basarna drivs av ett par Vincent SP-991+.
Bänken som prylarna står i är ett hemmabygge gjort på IKEA lack hyllor, gängstång och lite plattjärn.
Har även en Parasound C2 som bara används vid filmtittande.
Signalkablar och högtalarkablar är DIY, strömkablar en blandning av Supra och Van den Hul.
Äntligen hemma som jag skrev tidigare betyder att jag fått en anläggning som visuellt tilltalar mej och att jag kan lyssna på all sorts musik vilket har varit svårt på de olika köpehögtalare jag haft genom åren, nu kan jag spela allt från skitig metal till finaste jazz.
Viktigt för mej som lyssnar på all sorts musik men har progmetal närmast hjärtat.
Skönt med en högtalare som inte viker sej hur hårt man än kör, en känslighet på drygt 100dB gör att ljudet verkligen släpper direkt. Förut har jag laborerat med olika subbar men inte tyckt om det jag hört, nu finns inget behov av sub (skönt).
Diskanterna är verkligen en pärla, högupplösta och aldrig vassa, bland dom bästa jag hört.
Mellanregistret känns bra, kanske skulle kunna bli bättre vad vet jag, dom får sitta så länge iallafall.
Vincents slutsteg har alltid tilltalat mej, mycket för pengarna och en snygg design.
Rörhybriderna passar perfekt till diskantregistret med sitt varma och detaljerade ljud.
SP-991 till basarna kanske verkar overkill med den höga känsligheten på elementen men det är skönt att veta att det räcker.
Sist redigert av en moderator: