Lang oppvarming for hifi utstyret?
Har siden februar ikke trengt noe oppvarming av betydning av anleggt ved lytting.
Starter PC om morgenen og setter meg foran anlegget og det trengs bort i mot null oppvarming.
Tidligere kunne det ta litt tid,1/2 time ca.Andre steder der forsterker har vert prøvd,
bl.a ved prøvelytting av Magnepan var den raskt ok å høre på.
Ved prøving på Response Grand?,Åkrehavn Karmøy tok det timer før den var lytteklar.
Tester på nett forteller også,som hos meg tidligere, om lang oppvarming tid.
I februar hentet jeg inn igjen støydempingstrafoene.
Sub og effekttrinn står rett i stikk.
Alt til TV med tuner og TV lyd fikk Støydemping trafo,
PC med tilhørende utstyr,samt utstyr til Internett og wifi fikk egne trafoer.
samt preamp,dac,eq og squeezebox
Etter dette er den spillerklar nesten umiddelbart.
Lurer litt på om årsak til utstyrs varierende oppvarmingstid kan være ett stabilisering spørsmål,
mer eller like mye som oppvarmingen?Spesielt der store effektrinn er involvert?
http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:996537/FULLTEXT01.pdf
5.3.3 HF strömmar mellan laster i testhuset
Vid en mätning anslöts olika laster till en fas i testhuset och strömmen i frekvensområdet 9-95
kHz registrerades, se Figur 5-15, dels vid säkringscentralen (central 72) och dels direkt vid
lasterna. Uppe till vänster i Figur 5-15 syns summaströmmen i centralen, amplituden är inte så
hög men tydlig i frekvensområdet strax under 40 kHz. Strömmen, till en enskild
lågenergilampa, last B som visas uppe till höger i Figur 5-15 har i stort samma
frekvensinnehåll som summaströmmen men med något lägre amplitud.
De två övre frekvensgraferna i Figur 5.12 ser nästan likadana ut. Om enbart dessa båda
frekvensgrafer jämfördes så skulle den slutsatsen kunna dras, att all ström från last B, en
enskild lågnergilampa, går uppåt mot matningskällan precis som med övertoner via central 72
i Figur 5-14. Men eftersom det i de andra frekvensgraferna finns fler laster med ström i
samma frekvensområde så måste enbart en liten del av den ström som genereras i lasterna
vandra uppåt och merparten av strömmen gå mellan lasterna.
I frekvensgrafen nere till höger i Figur 5-15 (Last C, som innehåller fyra lågenergilampor) är
det dominerande frekvensinnehållet lika som för de andra lasterna, men amplituden
mångdubbelt högre. Då frekvens och amplitud inte återfinns i summaströmmen, måste detta
innebära att all ström med frekvensinnehåll strax under 40 kHz och strax under 20 kHz från
dessa fyra lågenergilampor inte vandrar uppåt mot matningskällan utan att merparten shuntas
in i andra laster.
Det är ur dessa mätningar svårt att avgöra strömmens vägar, var den genereras och var den
shuntas. I frekvensgrafen nere till vänster, som gäller en induktionshäll, syns en kraftig
amplitud strax under 40 kHz men även strax under 20 kHz lik den från fyra lågenergilampor.
Det går inte ur dessa mätningar säkert bestämma vad induktionshällen genererar och vad den
tar emot men det syns tydligt i dessa mätningar och ur andra mätningar som inte redovisas
här, att ett utbyte av högfrekventa strömmar sker mellan laster.
Det som visats med de gjorda mätningarna i testhuset är, att om ökande antal elektroniska
laster ansluts i ett hus ökar inte nivåerna i frekvensområdet 9-95 kHz på nätet nämnvärt, det
kan till och med minska. Detta avviker från hur övertoner (upp till 2 kHz) breder ut sig och
ger också andra konsekvenser. Att högfrekventa strömmar går mellan lasterna innebär att den
enskilda lasten riskerar att ta emot mer högfrekvent ström (högre amplitud, fler frekvenser) ju
fler laster som ansluts. Om lasterna, som här har studerats, skadas eller på annat sätt påverkas
av detta är inte känt. Inga skador eller annan interferens har noterats under mätningarna som
pågick under sammanlagt mellan 20 och 40 timmar, men långtidseffekter har ej studerats.
När laster ansluts i andra hus, och om impedansen då sjunker där i frekvensområdet 9-95 kHz,
så kan högfrekventa strömmar färdas ut från testhuset och in i lasterna i det andra huset. Att
högfrekventa strömmar går mellan laster i olika hus kan i en mätning utanför laboratoriet vara
svårt att skilja från att strömmarna går uppåt mot matningskällan och måste därför vägas in
vid mätningar utanför laboratoriet.
eftersom de högfrekventa strömmarna verkar vandra i huvudsak mellan apparaterna
kommer själva nätet (lasterna exkluderade) inte att bli påverkat i någon större
utsträckning. Det bör dock utredas om eventuella reflexions- eller resonansfenomen kan
uppstå.
utbytet av högfrekventa signaler mellan apparater som visats i projektet, kan möjligen ge
upphov till driftstörningar eller skador på apparater.
apparater kan möjligen störa avläsning av elmätare via elnätet vilket vanligtvis sker i
frekvensbandet 9-95kHz. Apparater kan störa antingen som en källa till störsignaler eller
genom att kommunikationssignalen shuntas i apparaten. I projektet har tydligt visats att
apparater både kan uppvisa en låg impedans och en impedans som varierar i
signaleringsområdet under en period av nätfrekvensen.
växelverkan mellan apparater samt mellan apparater och nät är komplex och inte lätt att
förstå och denna växelverkan är med detta projekt inte färdigt utredd
Redovisningen är långt ifrån heltäckande men visar tydligt den stora skillnaden mellan
utbredningen av strömmar i kraftnät beroende på frekvens och den stora skillnaden i
egenskaper mellan olika typer av elektroniska laster.
Dessa skillnader i egenskaper kan synas harmlösa men har och kommer att ha en stor
betydelse dels för den automatiska avläsningen av elmätare via elnätet som används idag och
dels för drift och livslängdsfrågor för anslutna apparater. Dessa frågor kommer troligtvis att få
en större betydelse när alltfler laster blir elektroniska. Detta inte minst därför att antalet
enheter ökad dramatiskt, att uppgraderingen av elinstallationerna i befintliga bostäder går
långsamt samt att kunskapsnivån om samspelet mellan olika typer av laster och mellan laster
och matande nät är låg.
Även om mätningarna har utförts i en hushållsanläggning med hushållsapparater anslutet till
ett lågspänningsnät så kan man förvänta sig liknande resultat vid mätningar i industrinät
(generering eller belastning), med då på en högre ström och spänningsnivå.
Projektet har tydligt visat att våra dokumenterade kunskaper om frekvensområdet över 2 kHz
är bristfälliga. En brist som är allvarlig främst med tanke på att mängden elektroniska laster
ökar i snabb takt och eventuella kunskapsbrister gällande störningar och hållbarhet blir
kostsamma om de inte åtgärdas i tid.
.
