Siden målingene kom opp på ny side og de henger litt sammen med innholdet her så gjør jeg så hær
Litt om høyfrekvent støy og bl.a "Nätpåverkan av lågenergibelysning "
og spørsmål med svar fra SB
DiVA - Søkeresultat
http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:994919/FULLTEXT01.pdf
Hele rapporten i en litt tyngre utgave,mer interessant lesning enn populær utgaven øverst.
http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:996537/FULLTEXT01.pdf
6 Nätpåverkan av högfrekvent distorsion Det utfördes en särskild studie av belastningsströmmens distorsion i frekvensområdet mellan 9 och 95 kHz. Valet av frekvensområde bestämdes av att elnätsbolagen använder frekvenser för sin kommunikation i detta område. I detta område saknas det studier av emissionerna till elnätet, trots att det förväntas en ökning av denna strömdistorsion vid ökad användning av nya typer av belysning. Mätningar av emissionen utfördes på glödlampor, lågenergilampor och diodlampor. Olika lampor visade olika spektra även om de var av samma typ. Men nästan alla lampor, utom glödlampor, visade signifikanta mängder emission mellan 9 och 95 kHz. Mätningar utfördes i modellhuset av sammanlagringseffekter mellan olika emissionskällor. En viktig slutsats från mätningarna är att emissionerna vid dessa frekvenser framförallt går mellan lasterna istället för mot elnätet. Därför kommer högfrekventa störningar i många fall inte att sprida sig i elnätet. Det visades även att vissa laster har en komplicerad icke-linjär påverkan på emissionen från andra laster. Spektrogram visade sig vara en bra metod att presentera och tolka mätresultat i sådana fall. Genom dessa mätningar har forskargruppen vid LTU visat nya forskningsresultat framförallt i detta frekvensområde, där gruppen har potentialen att bli världsledande
Utbredningen av strömmar i kraftnätet är beroende på strömmens frekvens. Vid frekvenser över 2 kHz stannar strömmarna till största delen inom en fastighets elinstallation.
Det at støyen forblir i egen installasjon,er det fordi den støyen ikke bærer lagt,
og i hvert fall ikke ned til fordelingskiosk pga. nettimpedansen i egen installasjon?
Tilbakemelding: Det er større dempning når frekvensen øker. Dette skyldes delvis at resistansen øker pga øket strømfortrengning og delvis at lekkasjen gjennom kapasitansene øker. Frekvenser under 10 kHz ville jeg dog forvente at brer litt om seg ettersom dempningen antar jeg ikke er så veldig stor. Her er jeg imidlertid på synsestadiet.
Nettimpedansen er den da opplegg frem til sikring,sikring,jordfeilbryter og måler?
Tilbakemelding: Nettimpedansen er helt tilbake til kilden dvs. generator. Nå vi regner på dette så ser vi at impedansen sett fra klemmene på transformatoren i kiosken og bakover mot generator blir liten i forhold til impedansen sett fra klemmene mot lasten i det enkelte hus. Slik sett kan du anta nettimpedansen omtrentlig lik det du skisserer. I hovedsak ligger impedansen mellom hovedsikring og stikkontakt.
eks.
last 1000 W
226,7 V ubelastet
225,5 V belastet 1000W
= spenningfall 1,2 V / 4,434 A = nettimpedans 0,270
227,6 V ubelastet
226,7 V belastet 1000W
= spenningsfall 0,9V / 4,411A = nettimpedans før installasjon 0,204
Tilbakemelding: Veldig bra resonnert! I husinstallasjoner har du typisk 1.5 mm2 ledning. Denne har resistansverdi ca 12 ohm/km. En kurs hos deg er 10-20 m dvs. har en resistans på 20*0.012=0,24 ohm eller lavere. Det du finner i din beregning er hele impedansen tilbake til generator(ene) men 0,2 (eller kanskje noe lavere) er tilnærmet den siste biten dvs ledningen hos deg.
= 0,067 ohm frem til hovedsikring?
Er det der den høyfrekvente støyen som vel kan ha liten spenning (mV?) stopper?
Tilbakemelding: Fra din hovedsikring og tilbake til fordelingstransformatoren er det ca 500m(?). Ledningen har kanskje en resistans på 0.4 ohm/km (har ikke sjekket dette). Dvs. at mellom hovedsikringen og transformatoren ligger det også i størrelsesorden 0,2 ohm. Jeg ville forventet kanskje heller 0,3 ohm enn 0,2 men dette er grove antagelser.
Den høyfrekvente støyen (f.eks. 10 kHz) vil se en resistans som er roten av 10000/50 høyere, dvs. ca 14 ganger høyere. I tillegg kommer induktansene og kapasitansene inn med mye større tyngde. En induktans ved 10kHz gir 200 ganger høyere impedans enn tilsvarende ved 50 Hz. For kapasitansene er det motsatt dvs de «lekker» 200 ganger mer. Du kan ikke konkludere slik du gjør, men du er inne på rett spor.
En liten pressiering fra SB ang. det å konkludere..
Jeg mente at resistansverdiene alene ikke gir så mye dempning men at resistanser pluss induktanser pluss kapasitanser totalt sett gir en filtereffekt. Tenkte kanskje du så på resistansverdien 0,067 ohm alene og så dette som en slags hindring.
Angående ditt spørsmål om interharmoniske før påske. Interharmoniske har vi ikke registrert i noe omfang men jeg skal se om vi ikke kan få fram noen tall etter hvert. Interharmoniske er endringer som ikke skjer regelmessig innenfor en periode (innenfor 50Hz eller 0,02 sekund). Årsaken til at de oppstår er at utstyr ikke oppfører seg nøyaktig likt fra en periode til en annen. Normalt er det veldig lave verdier vi snakker om.
Eller igjen takk for tilbakemeldinger.
Mvh
Samt henter litt fra innlegg # 600
http://ltu.diva-portal.org/smash/get...FULLTEXT01.pdf
5.3.3 HF strömmar mellan laster i testhuset
Vid en mätning anslöts olika laster till en fas i testhuset och strömmen i frekvensområdet 9-95
kHz registrerades, se Figur 5-15, dels vid säkringscentralen (central 72) och dels direkt vid
lasterna. Uppe till vänster i Figur 5-15 syns summaströmmen i centralen, amplituden är inte så
hög men tydlig i frekvensområdet strax under 40 kHz. Strömmen, till en enskild
lågenergilampa, last B som visas uppe till höger i Figur 5-15 har i stort samma
frekvensinnehåll som summaströmmen men med något lägre amplitud.
De två övre frekvensgraferna i Figur 5.12 ser nästan likadana ut. Om enbart dessa båda
frekvensgrafer jämfördes så skulle den slutsatsen kunna dras, att all ström från last B, en
enskild lågnergilampa, går uppåt mot matningskällan precis som med övertoner via central 72
i Figur 5-14. Men eftersom det i de andra frekvensgraferna finns fler laster med ström i
samma frekvensområde så måste enbart en liten del av den ström som genereras i lasterna
vandra uppåt och merparten av strömmen gå mellan lasterna.
I frekvensgrafen nere till höger i Figur 5-15 (Last C, som innehåller fyra lågenergilampor) är
det dominerande frekvensinnehållet lika som för de andra lasterna, men amplituden
mångdubbelt högre. Då frekvens och amplitud inte återfinns i summaströmmen, måste detta
innebära att all ström med frekvensinnehåll strax under 40 kHz och strax under 20 kHz från
dessa fyra lågenergilampor inte vandrar uppåt mot matningskällan utan att merparten shuntas
in i andra laster.
Det är ur dessa mätningar svårt att avgöra strömmens vägar, var den genereras och var den
shuntas. I frekvensgrafen nere till vänster, som gäller en induktionshäll, syns en kraftig
amplitud strax under 40 kHz men även strax under 20 kHz lik den från fyra lågenergilampor.
Det går inte ur dessa mätningar säkert bestämma vad induktionshällen genererar och vad den
tar emot men det syns tydligt i dessa mätningar och ur andra mätningar som inte redovisas
här, att ett utbyte av högfrekventa strömmar sker mellan laster.
Det som visats med de gjorda mätningarna i testhuset är, att om ökande antal elektroniska
laster ansluts i ett hus ökar inte nivåerna i frekvensområdet 9-95 kHz på nätet nämnvärt, det
kan till och med minska. Detta avviker från hur övertoner (upp till 2 kHz) breder ut sig och
ger också andra konsekvenser. Att högfrekventa strömmar går mellan lasterna innebär att den
enskilda lasten riskerar att ta emot mer högfrekvent ström (högre amplitud, fler frekvenser) ju
fler laster som ansluts. Om lasterna, som här har studerats, skadas eller på annat sätt påverkas
av detta är inte känt. Inga skador eller annan interferens har noterats under mätningarna som
pågick under sammanlagt mellan 20 och 40 timmar, men långtidseffekter har ej studerats.
När laster ansluts i andra hus, och om impedansen då sjunker där i frekvensområdet 9-95 kHz,
så kan högfrekventa strömmar färdas ut från testhuset och in i lasterna i det andra huset. Att
högfrekventa strömmar går mellan laster i olika hus kan i en mätning utanför laboratoriet vara
svårt att skilja från att strömmarna går uppåt mot matningskällan och måste därför vägas in
vid mätningar utanför laboratoriet.
eftersom de högfrekventa strömmarna verkar vandra i huvudsak mellan apparaterna
kommer själva nätet (lasterna exkluderade) inte att bli påverkat i någon större
utsträckning.
Det bör dock utredas om eventuella reflexions- eller resonansfenomen kan
uppstå.
utbytet av högfrekventa signaler mellan apparater som visats i projektet, kan möjligen ge
upphov till driftstörningar eller skador på apparater.
apparater kan möjligen störa avläsning av elmätare via elnätet vilket vanligtvis sker i
frekvensbandet 9-95kHz. Apparater kan störa antingen som en källa till störsignaler eller
genom att kommunikationssignalen shuntas i apparaten. I projektet har tydligt visats att
apparater både kan uppvisa en låg impedans och en impedans som varierar i
signaleringsområdet under en period av nätfrekvensen.
växelverkan mellan apparater samt mellan apparater och nät är komplex och inte lätt att
förstå och denna växelverkan är med detta projekt inte färdigt utredd
Redovisningen är långt ifrån heltäckande men visar tydligt den stora skillnaden mellan
utbredningen av strömmar i kraftnät beroende på frekvens och den stora skillnaden i
egenskaper mellan olika typer av elektroniska laster.
Dessa skillnader i egenskaper kan synas harmlösa men har och kommer att ha en stor
betydelse dels för den automatiska avläsningen av elmätare via elnätet som används idag och
dels för drift och livslängdsfrågor för anslutna apparater. Dessa frågor kommer troligtvis att få
en större betydelse när alltfler laster blir elektroniska. Detta inte minst därför att antalet
enheter ökad dramatiskt, att uppgraderingen av elinstallationerna i befintliga bostäder går
långsamt
samt att kunskapsnivån om samspelet mellan olika typer av laster och mellan laster
och matande nät är låg.
Även om mätningarna har utförts i en hushållsanläggning med hushållsapparater anslutet till
ett lågspänningsnät så kan man förvänta sig liknande resultat vid mätningar i industrinät
(generering eller belastning), med då på en högre ström och spänningsnivå.
Projektet har tydligt visat att våra dokumenterade kunskaper om frekvensområdet över 2 kHz
är bristfälliga. En brist som är allvarlig främst med tanke på att mängden elektroniska laster
ökar i snabb takt och eventuella kunskapsbrister gällande störningar och hållbarhet blir
kostsamma om de inte åtgärdas i tid.