Litt myte dette med eldreomsorg i familien. I Finland får man betalt for å stelle eldre hjemme, men ellers store likheter mellom nordiske land, som vel er det relevante her. Å sammenligne med land langt sør i Europa blir søkt, siden de økonomiske forholdene er så ulike. Justerer man for kjøpekraft er det Norge som bruker mest pr hode, mens Sverige bruker størst andel av BNP.
På övergripande nivå är äldreomsorgens utformning liknande mellan länderna, men det är svårt att bedöma skillnader i insatsernas omfattning och ännu svårare att jämföra deras innehåll och kvalitet
I ett internationellt perspektiv finns det flera gemensamma drag i de fyra ländernas äldreomsorg, och likheterna är tydligare än skillnaderna. I alla länderna är äldreomsorgen ett grundläggande offentligt åtagande och ambitionsnivån är hög i internationell jämförelse, sett till äldreomsorgens utgifter som andel av BNP. År 2018 lade de nordiska länderna 1,5–2,4 procent av BNP på äldreomsorgen, jämfört med ett europeiskt genomsnitt på 0,4 procent. Ländernas demografi är också liknande, med en hög och ökandeandel äldre.
De gemensamma dragen syns även i ländernas sätt att styra och organisera äldreomsorgen. Självstyrande kommuner ansvarar för att tillhandahålla äldreomsorg medan statliga myndigheter står för regelverk, uppföljning och analys på en nationell nivå. På det rättsliga området ses också likheter. De äldre möts av en liknande process när de ansöker om insatser, och omsorgsutbudet har flera gemensamma drag. Målet är genomgående att erbjuda en jämlik omsorg i hela landet, även om det kommunala ansvaret lett till stora kommunala variationer inom länderna.
Även om äldreomsorgens åtagande och omfattning i de nordiska länderna sticker ut i en europeisk kontext ser vi vissa skillnader. Denrelativa utgiftsnivån är det mest övergripande måttet på hur äldreomsorgen prioriteras gentemot andra offentliga åtaganden och kan till viss del spegla dess omfattning. År 2018 lade Sverige 2,4 procent av BNP på äldreomsorg, jämfört med 2,3 procent för Norge, 2,0 procent för Danmark och 1,5 procent för Finland. Andelarna kan dock inte översättas direkt till faktiskt nivå för hur mycket resurser äldreomsorgen har att röra sig med i varje land, eftersom det påverkas av skillnader i prisnivå på äldreomsorgens resurser, såsom personal och utrustning. Köpkraftsjusterade mått visar här att Norge lägger mest resurser per capita på äldreomsorgen i absoluta tal, följt av Sverige, Danmark och Finland.
Ett mer direkt mått på äldreomsorgens omfattning är andelen äldre i befolkningen som har olika former av äldreomsorgsinsatser, så kallad täckningsgrad. Variationen i insats- och boendeformer gör det svårt att sammanvägt jämföra andelen äldre som antingen får omsorgsinsatser i sitt eget hem (framför allt hemtjänst) eller i olika former av vård- och omsorgs- boenden. Vi bedömer dock att Danmark har högst total täckningsgrad, med högst andel äldre som mottar omsorg i sitt eget hem och en hög andel äldre som bor på vård- och omsorgsboenden. Även Norge har hög andel äldre som bor på boenden. Däremot är det en mindre andel äldre i Norge som mottar hemtjänst.
Om det er sånn at kvinner oppsøker fastlegen langt oftere enn menn er det vel rimelig å anta at de står for en vesentlig del av sløsingen også. 
